KvinnaFemmeWoman

Här kommer ett helt knippe med tjejpepp. Har Emma Watsons bröst någonting med feminism att göra egentligen? Hur syr man en bh av gamla näsdukar? Utöver detta delar vi med oss av feministiska uppvaknanden och reflektioner, en spellista fullspäckad med tjejkraft och en superhärlig musikvideo av låten "You don't own me" från filmen First Wives Club. Nu kör vi!
 
 
 
 
Vill man titta på en historisk skildring av lönegapet kan man kika in här på öppet arkiv.  Så här skriver SVT själva om klippet: "Fakta och funderingar kring kvinnolöner. Män och kvinnor i olika åldrar uttalar sig om kvinnolöner, som är lägre än männens. Reportage bl a från AB Förenade Yllefabrikerna i Norrköping, spinneriet och väveriet, samt från Domnarfvets jernverk."
 
 
Hela mitt vuxna liv har jag varit smärtsamt omedveten om orättvisor. De har funnits där, visst, på löpsedlar och i nyhetssändningar men jag har tydligt distanserat mig från det. Som om det inte gällde mig. Kalla det okunnighet eller konflikträdsla - jag kan själv inte förklara det. 
     På detta vis guppade jag omkring i min sköna, varma och skyddande bubbla. Blåögd, naiv och oerhört godtrogen. Men. En dag för några år sedan hade min första upplevelse av en så kallad medelålders vit man. Eller, rättare sagt, det var en yttring som hade varit lika kvinnoförnedrande och grovt misogynistisk oavsett vem som yttrat den. 
     Samtalet handlade om hur man skulle reagera och agera om man kom hem och möttes av ett pågående inbrott. Det talades om att hornen och nävarna definitivt skulle åka fram om det var barnen det gällde men att "kärringen kunde de göra vad de ville med uppe i sovrummet". 
     För att förtydliga, detta var alltså ett skämt om att ett gäng okände personer som brutit sig in i ditt hem skulle våldta din fru. 
     Jag minns att jag först inte förstod. Att jag måste ha missuppfattat det hela, men hur jag än vände och vred på orden kunde jag inte finna någon alternativ slutsats. Detta skedde dessutom i en period då ett ifrågasättande av nuvarande samhällsnormer verkligen började ta plats i mina sociala kretsar såväl som på bloggar, i krönikor och andra medier. Hade situationen varit annorlunda är jag (ledsamt nog) inte så säker på att incidenten varit ett så starkt uppvaknande som det var. 
     Efter detta ser och upplever jag dagligen allt från små subtila detaljer, ordval och gester som upprätthåller kvinnors ständiga underordnande, till öppet kvinnoförakt. 
     Tidigare kunde jag inte se skogen för alla träd. Nu tycks det vara skog överallt. 
//Linda 
 
 
 
 

På Morgonpasset i P3 imorse pratade de om att det skulle beslutas i Uppsala om att ordet tjänsteman ska försvinna till förmån för tjänsteperson.
       
De pratade även om Sveriges nationalrätt, sill och potatis.
        Kocken Niklas Ekstedt befarar att kommer att bli svårt att pracka på folk just den rätten, eftersom de flesta människor i resten av världen endast använder inlagd sill som en smaksättning och inte som en huvudrätt. Men om det serveras på ett mer tilltalande sätt blir det förmodligen mer attraktivt. Lite som jämställdhet och feminism. Jag kan tycka att alla borde älska sill och potatis, men det kommer ändå alltid finnas människor på en fest som argumenterar emot och inte alls förstår tjusningen med rätten. Lite som feminism.
        Under en debatt om lönegapet mellan könen uttalade sig en polsk politiker om kvinnor såhär: "women must earn less than men, because they are weaker, they are smaller, they are less intelligent". En kan ju tycka att han borde ha förutsett den bristande entusiasmen gällande det argumentet. Men jag såg även igår på ”Millionaire matchmaker” hur en man pratade om vad han ville ha för en sorts kvinna, varpå the matchmaker sa ”du menar en slav?”. Det kan kännas löjligt ibland att lyfta fram saker som att kvinnor som är på tidningsomslag oftast framställs som flirtande och inbjudande på samma gång som männen oftast porträtteras som smarta och påklädda. Men! Det är som att köpa en bil, plötsligt ser du din nya bil överallt. Börja se de små skillnaderna i samhället mellan män och kvinnor, hur små och obetydliga de än verkar vara, så kommer du garanterat att upptäcka att skillnaderna och ojämlikheterna finns över-frikkin-allt. Men det kommer inte hjälpa någon kamp att trycka ner andra kämpar. Eller som Emma Watson säger:

”feminism is not a stick with which to beat other women with. It's about freedom, it's about liberation, it's about equality. I really don't know what my tits have to do with it”

 //Sanna

 
 
 
 
Kryddigt | |
Upp